Selma Lagerlöf
Selma Lagerlöf ![]() | |
---|---|
![]() | |
Nome completo | Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf |
Nacemento | 20 de novembro de 1858 |
Lugar de nacemento | Östra Ämtervik church parish |
Falecemento | 16 de marzo de 1940 |
Lugar de falecemento | Östra Ämtervik church parish |
Causa | Ictus |
Soterrada | Östra Ämtervik cemetery |
Nacionalidade | Suecia |
Relixión | luteranismo |
Alma máter | Högre lärarinneseminariet |
Ocupación | novelista, escritora de literatura infantil, biógrafa, mestra, poeta, escritora, prosista, tradutora, autobiógrafa e autora |
Pai | Erik Gustaf Lagerlöf |
Nai | Lovisa Lagerlöf |
Irmáns | Daniel Lagerlöf |
Xéneros | Conto, novela |
Coñecida por | Gösta Berlings Saga, A Maravilhosa Viagem de Nils Holgersson através da Suécia e Jerusalém |
Premios | Premio Nobel de Literatura, Doutor Honoris Causa da Universidade de Uppsala, Order of the Three Stars, 3rd Class, Litteris et Artibus, Knight of the Order of the White Rose of Finland, Oficial da Lexión de Honra, Knight First Class of the Order of St. Olav, Officer of the Order of Leopold e Illis quorum |
Na rede | |
http://www.selmalagerlof.org | |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | |
![]() | |
[ editar datos en Wikidata ] | |

Selma Lagerlöf, nada en Mårbacka (Värmland) o 20 de novembro de 1858 e finada o 16 de marzo de 1940, foi unha escritora sueca, galardoada co Premio Nobel de Literatura en 1909, sendo a primeira muller en recibilo.
Traxectoria[editar | editar a fonte]
Era a cuarta filla do tenente Erik Gustaf Lagerlöf e da súa esposa Louise Wallroth. Seus pais pertencían a familias de avoengo no Värmland. Boa parte do que narrou sobre esta rexión sueca tivo a súa orixe nas lendas e contos que escoitaba da súa familia durante a infancia.
Ensinou, como institutriz, na escola feminina Landskrona, entre 1885 e 1895. En 1887 o patrimonio familiar en Mårbacka foi vendido.
En 1891 publicou a Saga de Gösta Berling. Nesta epopea romántica, Lagerlöf deixa estalar a súa imaxinación inxenua e fantástica, que desenvolve nun estilo rítmico e lírico.
O éxito que obtivo con esa obra, e máis tarde con "A marabillosa viaxe de Nils Holgersson" (1906-1907), permitíronlle realizar un dos seus soños, recomprar o patrimonio familiar, o que conseguiu en 1910.
Foi a primeira muller que recibiu o Premio Nobel de Literatura e tamén a primeira muller escollida para a Academia Sueca en 1914. En 1916, publicou unha novela pacifista: O Exiliado.
Faleceu o 16 de marzo de 1940.
Obras[editar | editar a fonte]
- Gösta Berlings saga, novela, 1891.
- Osynliga länkar, relatos, 1894.
- Antikrists mirakler, novela, 1897.
- Drottningar i Kungahälla, relatos, 1899.
- En herrgårdssägen, novela, 1899.
- Jerusalem, novela en dúas entregas (1901-1902).
- Herr Arnes penningar, relatos, 1904.
- Kristuslegender, 1904.
- Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, novela, t. 1, 1906 ; t. 2, 1907.
- En saga om en saga: och andra sagor, 1908.
- Liljecronas hem, 1911.
- Körkarlen, novela, 1912.
- Kejsarn av Portugallien, 1914.
- Troll och människor, t. 1, 1915 ; t. 2, 1921.
- Bannlyst, roman, 1918.
- Zachris Topelius (1920).
- Mårbacka, 1922.
- « Trilogie des Löwenskold »: 3 novelas (1925-1928).
- Löwensköldska ringen, 1925.
- Charlotte Löwensköld, 1925.
- Anna Svärd, 1928.
- Ett barns memoarer, 1930.
- Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf, 1932.
- Höst : berättelser och tal, 1933.
- Från skilda tider, t. 1, 1943 et t. 2, 1945.
- Julklappsboken: och andra berättelser, relatos, 1993.