Premio Chave de Cristal
| Premio Chave de Cristal | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||
| |||||||
| |||||||
| |||||||
| |||||||
| Wikidata | |||||||
O Premio Chave de Cristal, (en sueco: Glasnyckeln; en danés: Glasnøglen; en noruegués: Glassnøkkelen; en finés: Lasiavain-palkinto; en islandés: Glerlykillinn) que recibe o seu nome da novela de Dashiell Hammett A Chave de Cristal, é un premio literario anual que concede a Skandinaviska Kriminalsällskapet (en galego: Sociedade Escandinava do Crime) unha novela negra dun autor ou autora dinamarqués, finlandés, islandés, noruegués ou sueco. O premio consiste nunha chave de cristal feita en Småland.
Características
[editar | editar a fonte]O premio é entregado no evento denominado "Día do Detective" da Feira do Libro e a Biblioteca. O procedemento consiste en que un xurado de cada país nomea un candidato nacional e, a seguir, tódolos xurados escollen entre os nomeados, quen recibe o premio.
Arnaldur Indriðason foi o primeiro en gañar a Chave de Cristal por segunda vez (2002 e 2003) e Stieg Larsson, foi o primeiro en recibir o premio, postumamente, por segunda vez (2006 e 2008).
Premiados
[editar | editar a fonte]| Ano | Autor | Título orixinal | País |
|---|---|---|---|
| 1992 | Henning Mankell | Mördare utan ansikte | |
| 1993 | Peter Høeg | Frøken Smillas fornemmelse for sne | |
| 1994 | Kim Småge | Sub Rosa | |
| 1995 | Erik Otto Larsen | Masken i spejlet | |
| 1996 | Fredrik Skagen | Nattsug | |
| 1997 | Karin Fossum | Se dig ikke tilbake! | |
| 1998 | Jo Nesbø | Flaggermusmannen | |
| 1999 | Leif Davidsen | Limes billede | |
| 2000 | Håkan Nesser | Carambole | |
| 2001 | Karin Alvtegen | Saknad | |
| 2002 | Arnaldur Indriðason | Mýrin | |
| 2003 | Arnaldur Indriðason | Grafarþögn | |
| 2004 | Kurt Aust (Kurt Østergaard) | Hjemsøkt | |
| 2005 | Anders Roslund e Börge Hellström | Odjuret | |
| 2006 | Stieg Larsson | Män som hatar kvinnor | |
| 2007 | Matti Rönkä | Ystävät kaukana | |
| 2008 | Stieg Larsson | Luftslottet som sprängdes | |
| 2009 | Johan Theorin | Nattfåk | |
| 2010 | Jussi Adler-Olsen | Flaskepost fra P | |
| 2011 | Leif G. W. Persson[1] | Den döende detektiven | |
| 2012 | Erik Valeur | Det syvende barn | |
| 2013 | Jørn Lier Horst | Jakthundene | |
| 2014 | Gard Sveen | Den siste pilegrimen | |
| 2015 | Thomas Rydahl | Eremitten | |
| 2016 | Ane Riel | Harpiks | |
| 2017 | Malin Persson Giolito | Störst av allt | |
| 2018 | Camilla Grebe | Husdjuret | |
| 2019 | Stina Jackson | Silvervägen | |
| 2020 | Camilla Grebe | Skuggjägaren | |
| 2021 | Tove Alsterdal | Rotvälta | |
| 2022 | Morten Hesseldahl | Mørket under isen | |
| 2023 | Max Seeck | Kauna | |
| 2024 | Christoffer Carlsson[2] | Levande och döda |
Galería de premiados
[editar | editar a fonte]- Henning Mankell (1992)
- Fredrik Skagen (1996)
- Jo Nesbø (1998)
- Leif Davidsen (1999)
- Håkan Nesser (2000)
- Karin Alvtegen (2001)
- Arnaldur Indriðason (2002, 2003)
- Matti Rönkä (2007)
- Johan Theorin (2009)
- Jussi Adler-Olsen (2010)
- Leif G. W. Persson (2011)
- Jørn Lier Horst (2013)
Notas
[editar | editar a fonte]- ↑ Pasi (16 de xuño de 2011). "Best Nordic Crime Novel". vikingsbr.com.br. Consultado o 2 de xuño de 2025.
- ↑ "Glasnyckeln till Sverige i år". deckarakademin.se (en sueco). 13 de xuño de 2024. Consultado o 2 de xuño de 2025.